Släkten Leffler och Reuterskiöld
Källor för forskning i släkten Leffler
Källa: SVENSKA SLÄKTKALENDERN 1950 (Albert Bonniers förlag), sidan 504.
LEFFLER Hans Lefflers släkt

Denna släkt var på 1300-talet bosatt i den på sin tid fria riksstaden Reutlingen i Würtemberg. Dess svenske stamfader Hans Leffler inkallades omkring 1590 av konung Karl IX från Antwerpen till Eskilstuna, där han för konungens räkning anlade ett klädesväveri. Av Gustaf II Adolf erhöll han sedermera Hyndevads gård i Södermanland i förläning, där han byggde kvar och smedja.
Hans Leffler dog 1631 (kommentar: oriktigt, skall vara 1621 eller 1622) och hade åtminstone fyra söner: Daniel, Simon, Joen och Hans, av vilkas ättlingar numera endast Joens fortleva.

Joen Hanssons son skutskepparen Hans Joensson hade sönerna Hans, bryggare i Stockholm, d. 1690, vars släktgren utdog redan i början av 1700-talet, och Sven, änkedrottning Hedvig Eleonoras hovkonditor, d. 1721, som i sitt 1678 ingångna gifte med Maria Danielsdotter Myliander hade femton barn därav nio söner.

Från de två äldsta av dessa, Hans och Daniel, härstamma nu levande ättlingar. Hans Svensson Leffler f. 1683, sockerbagare i Stockholm, hade i sitt gifte med Maria Holm sonen Sven, f. 1712, ordinarie lantmätare, d. 1771, g. 1:o 1742 med Catharina Elisabeth Sundberg, f. 1721, d. 1757; 2:o 1757 med Birgitta Christina Kihlbom, f. 1734, d. 1767.
Sonen i första giftet Johan Gustaf, f. 1747, kommissionslantmätare, d. 1796, g. 1779 med Anna Elisabeth Lunderberg, f. 1762, blev fader till Abraham Leonhard (se nedan, äldre grenen) och sonen i andra giftet Sven Aron, f. 1765, handlande, godsägare på Stora Herrestad i Småland, d. 1826, g. 1796 med Rebecca Albertina Berger, f. 1775, d. 1847, blev fader till Per Aron (se nedan, yngre grenen), vilken ägde Skytteholm i Eckerö socken.

Hovkonditorn Sven Lefflers näst äldste son, ovannämnde Daniel Svensson Leffler, f. 1685, kungl. räntmästare, d. 1749, adlades Lagersparre, vilket namn med kungl. majt:ts tillstånd sedermera av änkan och barnen ändrades till Reuterskiöld.

Litteratur: Svenska ättartal, 1893.
Svenska släktkalendern 1920, 1921, 1938.

Källa: SVENSKT BIOGRAFISKT LEXIKON, del 22, från sidan 422.
LEFFLER, släkt härstammande från vantmakaren (klädesfabrikören) Hans Leffeler (död 1621 eller 1622), som enligt obestyrkt uppgift (Svenska Släktkalendern) kom från Antwerpen.
Han förekommer 1595-99 i Örebro och byggde 1601 en valkkvarn i Hyndevad vid Eskilstuna, varifrån han levererade till den kungliga klädkammaren.
Hans son Hans Hansson Leffeler (död 1639) upprättaden på konungens iniativ vantmakerier vid Östtuna i Björkskog, Vm, 1615, vid Ulfsund (nu Kungsör) i Torpa (nu Kung Karl), Västermanland, 1622 och i Arboga 1624. Han arranderade av kronan 1621-23 Arboga och Ulfsunds län (största delen av Åkerbo härad), Västermanland, 1622 större delen av Österrekarne och Västerrekarne härad i Södermanland och 1622-23 Strömsholms län (Snevringe härad), Västmanland, allt tillsammans med Henrik Hoffricht, samt 1630-33 Vibyholms län (Villåttinge härad) i Södermanland och från 1631 Dylta svavelbruk med socknarna Axberg, Hovsta och Kil i Örebro.

Dylta bruk inlöstes från kronan 1654 av hans svärson Henrik Barckhusen och kom genom dennes sondtrs äktenskap till Casten Feif (band 15, sidan 516) och tillhör fortfarande deras ättlingar av släkten Åkerhielm.

Hans Hansson Leffelers bror mäster Daniel Lefler (död mellan 1635 och 1639) innehade en av Hyndevads stångjärnssmedjor och där var även andra personer med samma efternamn verksamma, bl.a en i vigselboken 1666 och dopboken 1672-80 som vantmakare nämnd Simon Danielsson Lefler (död tidigast 1685), sannolikt Daniel Leflers son eftersom han i ett brev 1681 uppger att hans farfar och far upptagit jorden i Hyndevad "av stubbo".

Det är därför av intresse att sockerbagaren i Stockholm Sven Hansson Leffler (död 1721), som 1689 blev änkedrottningen Hedvig Eleonoras hovkonditor, i Stockholms handelskollegiums protokoll 19 mars 1678 uppges vara född i Hyndevad.

Hökaren, bryggaren och kyrkvärden Hans Hansson Leffler (död 1690) i Stockholm, som enligt sin bouppteckning var bror till Sven, uppges emellertid i handelskollegiets protokoll 4 februari 1673 vara son till en avliden borgare Hans Joensson, varför det sannolikt var på mödernet de härstammade från Hans Leffeler i Hyndevad. Sven Lefflers son överkommissarien Daniel Svensson Leffler (1685-1749) adlades 1719 med namnet Lagersparre, vilket hans barn fick utbyta mot Reuterskiöld sedan han befordrad till räntmästare , gjort sig skyldig till förskingring.

Dennes bror Hans Svensson Leffler ( f. 1683, d. mellan 1715 och 1718), vilken 1712 efterträdde fadern som hovkonditor hos änkedrottningen, var far till eo lantmätaren Sven Leffler (1712-71) på Kecksta i Ullervad, Skar, vars son kommissionslantmätaren Carl Leffler (1752-33) i Örvad, Västra Stenby i Östergötland, var far till stadsläkaren med. dr. Carl Anders Leffler (1803-40) i Lindesberg. Släkten fortlever.

Källa: SVENSKT BIOGRAFISKT LEXIKON, del 22, sidan 423 uppgivna källor:

Källor och litteratur:
Allmänt:

G Elgenstiernas ant:ar om släkten Reuterskiöld och dess förfäder, RHA; sidorna 257-59

L Fr L(äffler), rec av Svenska Släktkalendern 1920-21 (PHT 1921);

Svenska Släktkalendern, 14, år 1950;

Örnberg, 9, år 1893;

Hans Leffeler: K Hellberg, Eskilstuna genom tiderna, del 1, 1935, sidan 275-78 del 2, 1938, sidan 3-5, 12, 44-47, 155-71. OBS! Denna del med exakt samma text som i nedanstående Järnets och smedernas Eskilstuna

Hans Leffeler: K Hellberg, Järnets och smedernas Eskilstuna, del 1, 1937, sidorna 47-56, 62-63, 88-89, 95-98, 211-27, 308-09

Hans Leffeler: S T Kjellberg, Ull och ylle, 1943; sidan 81-82, 91, 100, 111-23, 193, 444-45

Hans Hanssson Leffeler: Bergskollegiums registratur 1637, f 45, 1638, f 1, 238v, Likv, RA;

Hans Hansson Leffleler: C-F Corin, Arboga stads historia från 1500-talets mitt till 1718 (korr); främst del II

Hans Hansson Leffeler: Frälseg, 2 (1934-35) >P>Hans Hansson Leffeler: Hellberg, a a 1935, sidan 275, 1937, sidan 52, 1938, sidan 3;

Hans Hansson Leffeler: Kjellberg, a a;

Hans Hansson Leffeler: S-H Larsson, Axbergs socken och dess minnen, 1923, sid.67;

Hans Hansson Leffeler: Lokalf;

Hans Hansson Leffeler: SRA 2:1 (1909);

Hans Hansson Leffeler: B G Söderberg, Närke. Västmanland (Slott och herresäten i Sverige, 1969, sidan 66-76 om Dylta bruk

Daniel Svensson Lefler: Biographica, Kammarkollegiums kanslis arkiv E II a:2, f 144, Boskaps- m fl längder. Södermanland, vol 9:5, f 62v, 11:5, f 3v, RA;

Daniel Svensson Lefler: Hellberg, a a;

Simon Danielsson Leffler: K 881, Livgedingets mtl 1680, p 983, 1681, p 1005, 1685, p 1145, RA;

Sven Hansson Leffler: K 798, RA;

Sven Hansson Leffler: Handelskollegiums protokoll, SSA;

Sven Hansson Leffler: riksänkedrottningen Hedvig Eleonoras hovstatsräkenskaper, vol 64, p 38, och 65, p 93 f, 757, SIA;

Hans Hansson Leffler: Handelskollegiums protokoll, SSA;

Hans Hansson Leffler: S E Bring, Anders och Pehr Bjurholms bryggerier (1949);

Hans Hansson Leffler: M Hallman, Danviksfolk, präster och vinskänkar (1908), sidan 114;

Hans Leffler: Biographica: Lagersparre och Leffler, RA;

Hans Leffler: riksänkedrottningen Hedvig Eleonoras hovstatsräkenskaper, vol 105, p 46, 48, SIA;

Hans Leffler: M von Platen, Utvärdshus i Stockholmstrakten vid 1700-talets början (SSEÅ 1947), sidan 86-90;

Sven och Carl Leffler: Ekstrand;

Carl Anders Leffler: Odén;

Carl Anders Leffler: SLH 1:5 (1853);

Carl Anders Leffler: J L Saxon, Ur Närikesherrgårdarnas krönika, 3 (eg 4) 1932, sidan 180 ff.

Källa: Elgenstierna, SVENSKA ADELNS ÄTTARTAVLOR, från sidan 257:
Adliga och friherrliga ätterna REUTERSKIÖLD, nr 1636 och 377. Adlad med namnet Lagersparre 1719, 10 juli, introducerad 1720; namn- och vapenförändring 1734; friherrlig 1826, 11 maj enl 37 § R.F., introducerad samma år.
Ätten anses hava inkommit från Holland i senare hälften av 1500-talet. Först känd är vantmakaren vid Hyndevad (Eskilstuna) i Fors socken, Södermanland, Hans Leffler.
Han arranderade Hyndevad tullkvarn, vilken han på 1590-talet på egen bekostnad återuppbyggde och innehade på 1620-talet kronohemmanen Källby och Vreta i Fors socken samt arranderade även kronans ålfiske vid Torshälla. Med till sin namnet okända hustru-- som blev omgift med befallningsmannen vid Strömsholm, Johan von Soste, vilken 1639, 2 juli erhöll änkedrottning Maria Eleonoras konfirmation på besiktningsrätten till Hyndevads mjölkkvarn med hemmanen Källby och Vreta-- hade han sönerna Hans, Daniel, Simon och Jöns (Joen). Hans Hansson Leffler, inspektor över kungliga vantmakeriet i Stockholm 1621 och sedan faktor i Arboga och fogde i Ulfsunds (Kungsörs) län 1621-35, synes i sitt gifte med Christina Erlitz hava efterlämnat endast döttrar. Sonen Simon Danielsson Leffler, som 1666 gifte sig med Margaeta Henriksdotter Burman från Arboga och levde ännu 1680, uppehöll släktens traditioner som vantmakare vid Hyndevad och efterlämnade flera barn.
Stamfaderns tredje son Simon Hansson Leffler blev liksom brodern Daniel hammarsmed och ägde två hamrar vid Rosenholm samt övertog på 1640-talet arrendet av Hyndevads (Fors) kvarn. Han dog liksom sin till namnet okända hustru 1674.
Deras enda kände son Simon "kunglig maj:ts källarbetjänt", hade avlidit 1667 och dennes hustru Åletta Evertsdotter Drost 1668, efterlämnade en son och en dotter.
Stamfaderns fjärde son Jöns (Joen) Hansson Leffler, ej vidare känd, blev fader till nedanstående Hans Jönsson (Joensson) Leffler. --
Från en broder till den adlade Daniel Leffler-Lagersparre, sockerbagaren Hans Svensson Leffler, härstammar en ännu levande gren av denna släkt Leffler (se Svenka släktkalendern).
Med den från Schlesien härstammande Georg Lefflers släkt, till vilken hörde de kända proffessorerna med detta namn (Mittag-Leffler och Läffler), förefinnes intet känt samband.

En gren av ätten immatrikulerades på riddarhuset i Finland 1818 under nr 106 bland adelsmän men utgick på svärdssidan i nämnda land redan 1836.

Källa: Carpelan, ÄTTARTAVLOR, Reuterskiöld , från sidan 900.
REUTERSKIÖLD Ätten anses ha inkommit från Holland i senare hälften av 1500-talet. Dess förste kände medlem var vantmakaren i Hyndevad (Eskilstuna) i Fors socken, Hans Leffler. Hans sonsons sonson Daniel adlades 10.7.1719 med namnet Lagersparre (introducerad 1720 under nummer 1636), vilket sedermera 1734 ändrades till Reuterskiöld. En medlem av ätten inskrevs på Finlands riddarhus 5.2.1818 under nummer 106. Ätten utdog där på svärdssidan 1836. I Sverige erhöll en medlem 1826 friherrlig värdighet jämlikt regeringsformen.

Källa: Careplan, ÄTTARTAVLOR, Reuterskiöld.
HANS LEFFLER, vantmakare vid Hyndevad (Eskilstuna) i Fors socken i Södermanland redan på 1590-talet. Arranderade Hyndevads tullkvarn och kronans ålfiske vid Torshälla samt innehade på 1520-talet tvänne hemman i Fors. Gift med N.N., vilken gifte om sig med befallningsmannen vid Strömsholm, Johan von Soste.

Källa: SVENSKA ADELNS ÄTTARTAFLOR II, tryckt den 24.1.1898, sidan 193
REUTERSKIÖLD OCH REUTERSKJÖLD
Adliga ätten nummer 1636. Friherrliga ätten nummer 377
Adlad 1719 10.7; introducerad 1720. Friherrlig 1826 11.5. enligt § 37 R.F.; introducerad samma år.
Ättens förste kände stamfader är en Hans Leffler, som efter all sannolikhet tillhörde samma släkt som den Hans Leffler (f.1590), hvilken under konung Gustaf II Adolfs tid från Holland inkallades till Dylta bruk i Nerike. Den förstnämnde är endast känd till namnet men torde lefvat mot midten af 1600-talet; han hade tvenne söner, Hans Hansson Leffler, bryggare ochSven Hansson Leffler, hofkonditor, d. 1721.
Sven Lefflers son Daniel Svensson Leffler, blef öfverkommissarie och kunglig räntmästare samt 1719 adlad med namnet Lagersparre, under hvilket namn ätten introducerades.
Hans afkomlingar fingo dock sedermera ändra detta till Reuterskiöld. Daniel Lagersparres sonsonsson, Axel Didrik Reuterskiöld upphöjdes 1826 i friherrligt stånd med namnet Reuterskjöld. En gren af ätten immatrikulerades på finska riddarhuset 1818 men utgick på manssidan 1836.
Kommentar: Bröderna Hans och Sven Hansson Leffler ovan var sonsonssöner till Hans Leffler den äldste och INTE söner, som felaktigt angivits.

Källa: Oscar Wasastjärna 1880, del II, ÄTTAR-TAFLOR, den på Finlands Riddarhus introducerade adeln. Sidan 290
Adliga ätten REUTERSKJÖLD, N:o 106, utdöd i Finland. Ätten, som har sitt ursprung ifrån Tyskland, adlades i Sverige 1719 10.7 med namnet Lagersparre och introducerades på dervvarande riddarhus under N:o 1636 bland adelsmän 1720 med detta namn, men måste enligt Konglig Majestäts dom af den 4 April 1734, sedan stamfadern för ätten för tillgrepp av kronomedel blifvit fråndömd ära och adelskap, ändra såväl vapen som namn, hvarefter den antog namnet Reuterskjöld.
På finska riddarhuset immatrikulerades ätten under N:o 106 bland adelsmän, den 5 Februari 1818, men utgick å finska riddarhuset på svärdssidan den 22 April 1836.
I Sverige, hvarest ätten ännu fortlever, har en gren deraf blifvit, med tillämpning af svenska regeringsformens 37 :e §, upphöjd uti friherrligt stånd och vunnit introduktion under N:o 377 bland friherrar.

ÖVRIGA PÅTRÄFFADE KÄLLOR

Svenska slott och herresäten. Delen om Nerike. Hans Hansson Leffler och Dylta Bruk. Sidorna 79-84.

Slott och herresäten i Sverige. Nerikedelen om Dylta Bruk

Engström. Kalmar Nations (i Uppsala) Matrikel, 1663 - 1863 904.
Per Aron Leffler. Född den 2 april, 1799. Fadren grosshandlare i Stockholm. Ankom den 12 feb., inskrefs den 26 okt. 1815. Reste från Academien 1815 Vårtermin och engagerades på sin fars Contoir i Stockholm såsom Handels Bokhållare. Numera egen Handlande.

Svenskt Porträttgalleri, Generalregister. Band XVII
Leffler, Karl Leonhard. Född i Grebo, Östergötlands län 1859, 12 april. Ingenjör, innehavare av Norrköpings filfabrik.

Kungliga Andra livgrenadjärregementet. Sidorna 303-04 om 718. Leffler, Abraham Leonhard

Kungliga Andra livgrenadjärregementet. Sidorna 353-54 om 813. Leffler, Sven Leonhard

J. Kleberg. Kammarkollegium 1634 - 1718 Johan Leffler sidorna 71-72 Magdalena Leffler, dotter till Hans Hansson Leffler. Sidan 103 Sara Leffler, troligen dotter till Hans Joensson Leffler. Sidan 213

V. Ekstrand. Samlingar i Landtmäteri, del III (1902), sidorna 200-01, 204

Gabriel Anrep. Svenska Adelns ÄTTAR-TAFLOR, del III. Adel. och Friherrliga ätterna Reutersköld, sidan 361. År 1900

Ingvar Schnell: Eskilstuna under 900 år. Sidan 59

Sveriges Kyrkor, Södermanland, om Fors Kyrka sidan 59

Köping, Från Forntid till Nutid

Hans Almgren: Alla Tiders Arboga (1985), sid 57-58
Nedanstående åsyftar Hans Hansson Lefflers nya vantmakeri i Arboga.
Vid Höjen startade också på 1620-talet ett vantmakeri, det vill säga en klädes- eller yllemanufaktur. Vantmakeriet löd under Kunglig Maj:t och levererade kläde till krigsmakten. Det krävdes många hattar, handskar och andra uniformspersedlar för att utrusta de svenska soldaterna i 30-åriga kriget. I slutet av 1620-talet arbetade tjugotalet vantmakare vid Höjen, alla med stor sannolikhet tyskar. Men vantmakeriet hade ständiga ekonomiska problem som förvärrades av motsättningar mellan vantmakeriets faktor och vantmakarna. På 1640-talet upphörde tillverkningen. Kvar vid Höjen var en kvarn med sex par stenar, vattensåg, laxkar, ålkista och dammanläggning. När Grindberga kraftstation öppnades 1915, stannade och tystnade de vattenhjul som snurrat vid Höjen sedan medeltiden. Samtidigt upphörde laxfisket.

JL Saxon. Arbogaminnen

G. Bergström. Arboga Krönika, 1892-95, del I och II i samma band

Thunaeus. Ölets historia i Sverige

Kraft och Lindberg. Linköpings Stads Historia, del 1-2

Släkt och Hävd, 1957-95

Personhistorisk Tidskrift, inbundna årgångar 1903-93

Handlingar rörande Sveriges Historia: Kammarkollegiets protokoll 1620-38

Anjou, A. Svenska Frimurare

Ennes, B.A. Biografiska minnen om Carl XII:s krigare, Stockholm 1818-19.

Tillbaka till Huvudsidan