Släkten Leffler och Reuterskiöld
Generation 5
Barn av Sven Hansson Leffler död 1721
GUNDELA LEFFLER
Född 1679
Död? som änka
Gift 24 april 1694 med Christian Henning, död 1738. Guldsmed i Stockholm
Barn:
1. Catharina Henning, född 10 november 1694. Gift med Jacob Nordholm, lanträntmästare i Umeå
2. Sven Henning, död ung
3. Maria Margareta Henning, född 1696, död som änka 1757. Gift 1719 med Johan Bernhard Müller, född 1695, död 1751. Notarius publicus i Stockholm. Brorson till Albin Grundelstjerna. 4 barn vilkas grenar är utdöda
4. Johan Henning, född 1699, död ogift. Guldsmed i Stockholm
5. Peter Henning, död ogift. Fältskärsgesäll
6. Sabina Henning,
7-8. Regina och Hedvig, döda före fadern. Tvillingar?

Christian Henning var av känd guldsmedsfamilj i Stockholm. Tillsammans med sin broder Petter, som var hovguldsmed hos Karl XI och Karl XII, gick de ofta under namnet Henning Gläser

MARIA LEFFLER
Född 1682
Död troligen 1684

HANS SVENSSON LEFFLER
Född 1683,
Död 1715-18
Gift 9 januari 1712 med Maria Holm född?, död 1731
Barn:
1. Sven Hansson Leffler d.y. född 1712, död 1771 Gift äkt.1 1742 med Catharina Elisabeth Sundberg född 1721, död 1757 Gift äkt.2 1757 med Brigitta Christina Kihlbom född 1734, död 1767
2. Johan Gustaf Leffler d.ä född 1715, död? Var 1731 boktryckarelärling, sedan kammarskrivare, slutligen hautboist, alltså militärmusiker. Gift 1757 med Maria Dubois född?, död?

Hans Svensson Leffler var liksom sin fader sockerbagare och hovkonditor i Stockholm

DANIEL SVENSSON LEFFLER, adlad Lagersparre, se separata sidor
Född 1685
Död 1749

MARGARETA (GRETA) LEFFLER
Född 1687
Död 1717
Gift 1703 med Anders Hellman, död 1729. Sockerbagare i Stockholm
Barn:
1. Sven Hellman, född 1704, död 1762.
Barnlös
2. Anders Hellman, född 1706, död 1772. Hovkamrer. Sockerbagare i Stockholm. Gift med Catharina Margareta von Langenberg, född 1717, död 1771
3. Anna Catharina Hellman, född 1708, död 1753. Gift med Sven Bagge, död 1753, skräddare i Stockholm

HENRIC LEFFLER
Född 1688
Död?

CARL LEFFLER
Född 1690
Död 1725 Sjökapten eller amiralitetskapten Gift med Catharina Zipora Keyser, född 1695, död 1771. Dotter till Henrik Keyser, död 1707 och hans hustru Justina.

Carl Leffler blev fångad av ryssarna vid Sandhamn 1719 och kom hem från Moskva 1721.
Barn:
1. Justina Maria Leffler, född omkring 1720, död 1751. Gift 1739 med Laurens Halling, död som änkling. Sockerbagare och konditor i Stockholm.
2. Beata Charlotta Leffler, född 1723, död 1780. Gift med Johan Wilhelm Borell. Kryddkrämare i Stockholm

SVEN SVENSSON LEFFLER
Född 1691
Död?
Var 1718 perukmakare i Stockholm. Gick i utländsk krigstjänst

LARS LEFFLER
Född 1693
Död?

HEDVIG LEFFLER
Född 1695
Död?

SIMON LEFFLER
Född 1698
Död ?

JOHANNES LEFFLER
Född 1699
Död?

ANNA CATHARINA LEFFLER
Född 1701
Död?

PETER MAGNUS LEFFLER
Född 1703
Död?

ETT BARN, okänt
Född 1705.

DANIEL SVENSSON LEFFLER, adlad Lagersparre
Född (döpt) 9 september 1685
Död 16 januari 1749, begravd 19 januari 1749 i Eds kyrka i Stockholm. Kunglig räntmästare
Gift 1709 med Beata Margareta Hag, född 4 januari 1688, död 23 april 1743 på Eskilstuna kungsladugård. Dotter till kommissarien i reduktions- och likvidationskommissionen Jonas Hag och Beata Persdotter
Barn:
1. Beata Elisabeth Leffler, född 13 mars 1710 i Stockholm , döpt i Riddarholmens församling. Levde ogift 1743, bosatt vid Eskilstuna
2. Carl Jonas Leffler, född 1711 i Stockholm , döpt 24 juni i Riddarholmens församling. Dog som barn
3. Charlotta Leffler, född 1712, död 21 september 1780 på Utön.
Gift äkt. 1 14 september 1729 i Stockholm, Jakobs församling med Carl Gustaf Reutercrantz, av adliga ätten nummer 449. Född 1694, död 20 juli1734. Kammarherre och Kunglig Stallmästare
Gift äkt. 2 15 mars 1743 i Eskilstuna med Ulric Alexander Hercules av adliga ätten nummer 1928. Född 10 juni 1696 i Greifswald. död 20 december 1759. Begraven vid Thoresunds kyrka i Södermanland
4. Axel Diedrik Leffler, född 13 januari 1714, död 6 januari 1786. Ryttmästare. Gift 30 november 1748 i Stockholm med Eva Anna Wefverstedt, född 30 november 1729, död 29 mars 1814 i Stockholm
5. Hedvig Christina Leffler, född 1 januari 1717, död 22 maj 1781 på Årsta. Gift 1749 med Carl Gustaf Stjernheim av adliga ätten nummer 1646. Född 17 augusti 1715, död 1 maj 1755. Hovjunkare
6. Carl Fredrik Leffler, född i Stockholm i juni1718, död 1788. Major
Gift äkt. 1 i Stockholm december 1746 med Margareta Christina Ekenberg av adliga ätten nummer 476. Död 9 juli 1765
Gift äkt. 2 18 juni 1769 med Christina Charlotta Mannerstråle av adliga ätten nummer 2069. Född 24 februari 1749, död i Köping 11 juni 1833
7. Ulrika Eleonora Leffler, född 1719, död 1756. Klockringning 6 april i Stockholm, Jakobs församling och begravd samma år 12 april i Österhaninge
8. Daniel Ulrik Leffler, född enligt de flesta källor 1720 men enligt egen uppgift 17 maj 1721. Levde ännu 1778. Bankanställd
9. Fredrika Sofia Leffler, född 1727, döpt 8 augusti i Jakobs församling i Stockholm, död i Stockholm 6 oktober 1761. Gift 6 november 1755 i samma församling med Wilhelm Gustaf De Besche, död 1789. Bankokommissarie
10. Fredrik Wilhelm Leffler, född 1728, döpt 23 september 1728 i Stockholm, Jakobs församling, död som ogift på Utö 18 januari 1804.

DANIEL LAGERSPARRE
Daniel Svensson Leffler döptes i Riddarholmens församling i Stockholm 9 september 1685. Han var barn nummer 4 av 15 i äktenskapet mellan Sven Hansson Leffler, kunglig hovkonditor och Maria Danielsdotter Mylliander. Det uppges att han var student vid Uppsala universitet men hans namn har inte stått att finnas i någon studentmatrikel. I vilket fall som helst så var han redan i 15-årsåldern rikligt utrustad med de egenskaper som krävdes för hans första arbete i förvärvslivet.

Redan år 1700 anställdes han som extra ordinarie kammarskrivare i Kammarrevisionen. År 1704 blev han ordinarie kammarskrivare och 1710 verksam som kamrer. Bland hans arbeten nämns avslutet av 1686 års generalbok. Samma år 1710 blev han sekreterare vid amiralitetet i Göteborg.

Riksrådet ansökte 31 mars 1713 hos Kunglig Majt om godkännande för att tillsätta Daniel Leffler som kommisarie för ekonomien för byggande av nya båtar till försvar mot ryssarna. Dessa hotade Sverige djupt in i den finska skärgården och med mycket små båtar kunde de även komma in på mycket lågt vatten. Som lön föreslogs att han skulle få samma lön som vid tiden i Göteborg samt ett traktamente om 2 daler silvermynt om dagen. Godkännande kom från Karl XII i en skrivelse från Adrianopel daterad 8 juni 1713. Han fick alltså befattningen som tillförordnad kommissarie vid galäreskadern (den svenska krigsflottan), som då inrättats i Stockholm. Galärer var krigsfartyg som var bestyckade med kanoner.Han påskyndade utrustandet av de galärer, som byggdes i Norrland. År 1715 bidrog han genom stora penningförskott till en snabb utrustning av kaparfartygen. Det gamla, ödelagda skeppsvarvet på Skeppsholmen lät han rusta upp. Under åren 1716-19 ombesörjde han såväl reparationer som nybyggnad av ett stort antal galärer, espingar (öppna, odäckade fartyg) och skärgårdsbåtar.

1716 blev han amiralitetskommissarie i Stockholm och den 10 juli 1719 utnämndes han till överkommissarie. Samma dag adlades Daniel Leffler med namnet Lagersparre. Detta namn introducerades på svenska riddarhuset 1720 och som nummer 1636 bland adelsmän.
Den 21 februari 1724 utnämndes han till kunglig räntmästare i statskontoret. Som chef för Räntekammaren förvaltade och ansvarade han för den offentliga kassan. Räntekammaren, som handlade kronans uppbörd och penningförvaltning och Räkningekammaren, som kontrollerade den lokala fogdeförvaltningen, var de två verk som utgjorde Kammarkollegium.
Daniel Lagersparre var inte endast "kungens bankir" utan var också framstående som industri- och finansman. De berömda smedjorna i Eskilstuna, som grundades av Reinhold Rademacher 1656 genom Karl X Gustaf:s försorg var banebrytande för svenskt finsmide i järn, stål och koppar. Då Rademachers dotterson Johan Dassau den 12 juni 1715 av kommerskollegium föreslogs till direktörskapet, stod manufakturverket redan under stora ekonomiska svårigheter. Brukspersonalen klagade över armod och på höga skatter på en låg lön. Skatten erlades av de flesta med "å 5:e penningen", alltså 20% av inkomsten. Bruksprästen Abraham Lithovius klagade exempelvis hos domkapitlet 1717 över sin skatt på 12 daler silvermynt av inkomst på 60daler. Som jämförelse hade bokhållaren Peter Elfström i lön drygt 66 daler, bruksskrivaren Sven Hult drygt 26 daler, husljungfrun Elisabeth Hedenfors 20 daler och vad som är mest beklagansvärt är hela arbetarestammens inkomst. Inte någon av dem kom upp över 2 daler i skatt, alltså en inkomst över 10 daler silvermynt.
Johan Dassau hade inte själv resurser att finansiera den stora industrirörelsen och fick därför stå under bestämmanderätt av dels sin farbroder Hans Dassau men framför allt under Daniel Lagersparre. Redan 1720 hade Lagersparre gjort en kapitalinsats på 50.000 daler kopparmynt i företaget. Smedjorna fick snabbt ett kraftigt uppsving. Detta bekräftas också gillande av kung Fredriks privilegiebrev av den 28 januari 1721 där det betygas att "Johan Dassau, ävensom dess förfäder, i avseende på de erhållna privilegierna, vid detta verket nedlagt stor omkostnad och det så vida bragt, att det nu är i tämligen god gång. Förutom några och fyrtio mästare, som han allaredan där haver, förmäler sig Johan Dassau vara sinnad att ifrån utrikes orter ännu införskiva några kapabla mästare och arbetare samt att upprätta det påbörjade slip- och polerverket m.m".
Tyvärr kom Johan Dassau redan 1722 åter i stora svårigheter varför han såg sig tvungen att utfärda ett köpebrev på manufakturverket till sina båda förlagsgivare. Han flyttade samma år till Stockholm som köpman. Tiderna var svåra trots att förbättring av läget skett vid början av 1720-talet efter år av ett Sverige i hungersnöd efter krigens och pestens härjningar. I början övertogs skötseln av Hans Dassau men snart fick han ge vika bl.a beroende på hans stora engagemang som grosshandlare och rådman i Stockholm. Därför träffades avtal genom kontrakt av den 21 januari 1724 att hela Rademachers bruks- och manufakturrörelse med tillhörande lantegendom skulle övergå till Daniel Lagersparre. Hans Dassau behöll en tredjedel i verket medan Lagersparres andel ökades till två tredjedelar.

Under 1720-talet innehade Lagersparre också Tunafors Bruk, som en gång i tiden också innehafts av hans farfars fars bror, Hans Hansson Leffler. Bruket var igång fram till 1845. Anna Lohe, änka efter Johan Lohe ägde bruket 1719. När Daniel Lagersparre köpte det något år senare finns uppgiften om att det försåldes av brukspatron Bettkers änka Brita Emerentia Browall och deras styvbarn till räntmästare Lagersparre för 29.000 daler kopparmynt.

Den tryckta reklamen började på 1720-talet göra sitt intåg inom industrin. Eskilstunas "rademakeri" började få en konkurrent i Vedevågs bruk där överdirektören Johan Ehrenpreuss lät sprida tryckta alster om brukets tillverkning. Carl Gustafs stads manufakturverk, som Rademachersmedjan också benämndes, tog upp idén och 1726 lät Daniel Lagersparre trycka reklamblad om 8 sidor med prislista över samtliga detaljer som tillverkades. Rubriken lyder "Specification uppå de Jern Manufactur Sorter, som tilwärckas wijd Carl Gustafs Stads Manufacturie och här i Staden, uti Sahl. Herr Lorents Ertmans Huus i stora Kyrckiobrincken försäljas Dussin och stycketals, til följande prijs. Stockholm den 12 Sept. Anno 1726". Denna priskurrant avsåg alltså avyttring i Stockholm som är "här i staden" såväl som Eskilstuna. Minst ett par hundra detaljer finns uppräknade kompletta med priser. Alltifrån fönsterbeslag, gångjärn, hästskor, knivar, våffeljärn och nyckelringar till borr, nyckelringar, ljusstakar och spik.

Nya lagar gav manufakturverken rätt att öppna egna bodar med direkt försäljning utan mellanled. Järnkrämarna, som ville behålla ensamrätten protesterade och menade att handeln skulle bli förlustbringande för dem och att de skulle bli oförmögna att försörja hustru och barn. Krämarsocieteten inlämnade protesten till pågående riksdag, som där togs upp 29 oktober 1726. Då riksdagen ansågs vara fel forum bollades frågan mellan Stockholms myndigheter för att slutligen behandlas av Handelskollegium. Framställningen remitterades 10 mars 1727 till Carl Gustafs stad för yttrande. Som Manufakturverkets innehavare svarade Daniel Lagersparre fränt att han inte alls var skyldig att yttra sig men att han ändå ville lämna besked. Han hänvisade till lagen 1717, som inte bara gav fabriken rätt att öppna bodar utan också uppmanades till direkt försäljning av sina alster. Daniel menade också att det skulle komma järnkramhandlarna till fördel. De hade nu öppen och fri tillgång att köpa det de ville utan att åka omkring mellan bruken och som hade tillade han insinuant att "handla som tillförene skett med smederna--------varigenom det stora lurendrejeri är nu även hämmat". Vad Lagersparre åsyftade var oskicket med att smederna undanhöll färdiga produkter för sina bruksägare och sålde dem direkt och billigare till uppköpare. Resultatet i frågan blev att bruken bibehöll sin rätt till sin direkta försäljning.

Under 1729 började orosmolnen hopa sig. Efter att ha lånat kungen pengar ur statens kassor, upptäcktes bristen och han försattes ur tjänstegöring. Den 24 november 1731 stadfäste regeringen ett kontrakt, som kammarkollegium den 11 november hade upprättat med överstinnan och polska grevinnan Anna Woynarowska. Kontraktet innebar att en stor skuld som staten hade till grevinnan ända sedan Karl XII:s dagar reglerades. För Daniel Lagersparre innebar det förlust av Tunafors bruksegendom, som då ändrat namn till Eskilstuna kopparplåthammare och stångjärnsbruk och Carl Gustafs manufakturverk. Efter en utdragen rättsprocess dröjde det ända till 4 april 1734 som hans dom avkunnades och som innebar att han förlorade ära, adelskap, namn och tjänst. Han dömdes till livstids fängelse i Marstrand fästning. På kung Fredrik I:s födelsedag 17 april 1747 försattes han på fri fot. När det gällde förlusten av adelskapet innebar domen att detta inte skulle drabba hans hustru och barn, som fick rättighet att ändra vapenskölden och antaga namnet Reuterskiöld. Genom en särskild kunglig resolution tillförsäkrades deras rättigheter "att varda vid de dem i nåder förundte adelige förmåner bibehållne, så att de så hädanefter som härtills måge njuta adeligt nampn, stånd och skiöld".

Efter benådningen hade Daniel Svensson Leffler, som han åter hette, endast två år att leva. Han begravdes vid Eds kyrka i Stockholm där han också hade skänkt en ljuskrona av metall.


Barn av Hans Hansson Leffler, född ca 1655, död 1690
CATHARINA LEFFLER
Född 1674,
Död 1713 Gift 1. 1 maj 1693 med Lars Ericsson Krus, död 1702, bryggare i Stockholm Gift 2. med Johan Åkerlund, död 1710, bryggare i Stockholm Gift 3. 1711 med Johan Henric Bartels, bryggare i Stockholm
Barn:
1. Anna Krus, född 1694, död 22 februari 1751 som änka. Gift med Carl Bewi, född 1687, död 18 februari 1751. Bryggare i Stockholm

ANNA LEFFLER
Född 1676
Död 1710
Gift 1701 med Jochum Meijwerck, död 1711, snickare i Stockholm
Barn:
1. Anna Helena Meijwerck, född 1702
2. Hans Jochum Meijwerck, född 1704
Grenen utdöd?

MARIA LEFFLER
Född 1680
Död före 1712
Gift med en Smehr
Barn
1. Magnus Smehr

ELISABETH LEFFLER
Född 1682
Död 1712
Gift med Lars Andersson. Tenngjutare i Stockholm.
Barnlös

MAGDALENA LEFFLER
Född 1684
Död 1741
Gift 1. 1709 med Sigfrid Fernelius, född 1662, död 1722. Komminister i Ramnäs i Västmanland
Gift 2. med Johan Gagner. Kronofogde
Barn?

HANS LEFFLER
Född 1687
Död omkring 1694

EVERT LEFFLER
Född 1690
Död troligen 1706. Levde 1696 men ej 1712.

Tillbaka till Huvudsidan   Generation6    Generation4